Pionjären Anna Lindhagen












Anna Lindhagen blev inspirerad  av koloniträdgårdsrörelsen i Danmark. Det första koloniområdet startade hon vid Värtan 1903. Något år senare fick hon arrendera ett och ett kvarts tunnland mark av Hovstaten. Kolonisterna fick inte ha hus där utan enbart redskapsbodar med skåp, som fortfarande  finns kvar. Så småningom fick kolonisterna sätta upp en berså med träribbor men inget tak. Intresset för koloniträdgårdar ökade och 1905 bildades föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm. Anna Lindhagen blev den första ordföranden.











Anna Åbergsson var nära vän till Anna Lindhagen. Hon var i många år ombud för Söderbrunn och verkade aktivt för kolonirörelsen. När hon gick bort 1937 sörjdes hon som “koloniträdgårdarnas klockarmor”.



Under första världskriget var kolonilotterna värdefulla med det tillskott till maten som lotterna gav. Här är exempel på paroller som Koloniföreningarna gick ut med under krigsåren.

 
 

Söderbrunn som ligger på Norra Djurgården har klarat sig undan expropriering och bebyggelse under mer än 100 år. Området var kunglig jaktmark och namnet  kommer från den gård som låg vid Albano. Där fanns också en vaktstuga som bevakade den kungliga jaktmarken, som då var omgiven av staket. Vägen som går genom området, Björnnäsvägen är mycket gammal och hette tidigare Uggel Vägen.

A- och B-sidan var från början två olika områden med olika förvaltare, men 1928 slogs de ihop och kolonisterna bildade en förening. Kolonisterna förde en lång kamp för att få vattenledning till området. Det dröjde ända till 1931 och innan dess fick man hämta vatten i två brunnar.

Vad odlade kolonisterna på 1920-talet?






















Koloniliv












50-årsjubileet 1955

 

Ur jubileumsskriften “Söderbrunns koloniområde 90 år 1905”